God søndag og velkommen til nye smakebiter!
Denne helgen har vi hatt barnebarnet vårt på besøk. Det er ikke helger der jeg får lest så mye. Men litt krim på sengekanten er det alltid tid til. Vi har brukt endel av helgen på å se de tre siste Pirates of the Caribbean filmene (At worlds end, On stranger tides og Dead men tell no tales). De to første så vi sist han var her. Barnebarnet vårt elsker fantasyfilmer og vil gjerne se de om og om igjen. Det kan av og til være en prøvelse, men det er fantastisk å se hvordan han koser seg med filmene.
Jeg leser nå Francesca av Lina Bengsdotter på sengekanten, den er ganske fin. Men boken jeg har smakebit fra er den jeg nettopp leste ut; Det de døde vet av Marit Reiersgård. (Den anbefales.)
Tidligere har jeg alltid tenkt på døden som et skarpt skille. Jeg pleide å si at jeg ikke var redd for døden, for når den ikke er, er jeg. Og når den er, da er ikke jeg. Dette er ikke min refleksjon. Jeg har tatt den fra noen andre. Det er uansett ikke sant. Døden er en overlapper. Den stikker innom, ser seg om i lokalet, om det er mulig å flytte inn. Kanskje er det ikke stor nok plass første gangen, og den legger bare igjen visittkortet sitt.
A ROOM OF MY OWN said:
en skulle ju bra gärna vilja veta vad det är de vet så en kunde preparera sig. tack för smakebiten!
astridterese said:
Ja, det er noe sant i det 🙂
Scylla said:
Jag läser inte så mycket deckare, men den där låter som om det skulle kunna vara något för mig.
Och barnbarn känns rätt avlägset för min del, jag började ju så sent och fick min första vid 40 och den sista vid 48. Men jag har faktiskt börjat tänka på det ibland, hur det skulle vara. Min äldste är ju faktiskt 16 nu, så det skulle kunna hända i en inte alltför avlägsen framtid. Inte de närmsta fyra åren i alla fall, hoppas jag 🙂
astridterese said:
Det er utrolig fint å ha barnebarn 🙂 Jeg begynte så tidlig at mitt barnebarn ble født tre måneder etter jeg fylte 40. Det er rart hvor stor skilnad det kan være på oss og når vi velger å få barn. Samtidig som det er godt at vi har en så stor frihet!
Pingback: En smakebit på søndag: Bokcirkeln vid världens ände – Saras bokhylla
Villa Frejas bokblogg said:
Låter som en spännande bok. Tack för smakbiten.
astridterese said:
Bare hyggelig!
Åsa said:
Den smakebiten var tankvärd, tack för den! Och vad gäller fantasyfilmerna, kanske ändå en fördel om man delar intresset för fantasy i den situationen? 🙂
astridterese said:
Ja, det er absolutt en fordel 🙂 Jeg elsker fantasyfilmer, men det er ikke alltid jeg har lyst til å se dem om igjen så veldig mange ganger 🙂
Lyrans Noblesser said:
Intressant smakbit, tack!
astridterese said:
Tusen takk!
Hanneles bokparadis said:
Lina Bengsdotter har jag inte läst, jag har också döden som tema… trevlig söndag.
astridterese said:
I like måte!
Paula said:
Ja så kan man ju också tycka! Tack för smakbit och trevlig söndagskväll
astridterese said:
Det kan nok være en stor fordel å ikke være redd for døden.
Lottens bokblogg said:
Tack för smakbiten – det lät intressant. Fransesca och Annabelle av Lina Bengtsdotter gillar jag. Författaren är också väldigt trevlig att prata med, har intervjuat henne en gång!
Pirates of the Carribean gillade vi hela familjen, vi har sett allihopa och skrattat tillsammans.
astridterese said:
Jeg likte virkelig godt Annabelle, så det er spennende å lese videre i Fransesca 🙂
Bokdamen said:
Intressanta funderingar i den smakbiten, tack för den och trevlig söndagskväll!
astridterese said:
Takk i like måte!